Sakta men säkert...

... så kommer de... Och det är knappt jag vågar säga det... det är så nytt - och tänk om det inte är riktigt på riktigt? Tänk om det slutar..? Eller inte blir mer? Eller liksom aldrig kommer att bli? Det är knappt jag egentligen vågar säga det... jag borde kanske akta mig för att ropa hej för tidigt...

Men jag tror att de kommer... Sakta sakta sakta. Orden. De efterlängtade talade orden... Som vi har hoppats och längtat!

Första ordet: Pappa
Andra ordet: Mamma

Och nu så filar han på ljuden hela tiden. Bubblar och pratar för sig själv, oftast i bilen eller i sin säng när han ska sova. Jag gissar på att nästa ord kommer att bli: Den. Och om jag inte inbillar mig alldeles för mycket så kan det faktiskt ha varit så att han sa "E" som är hans resurs namn.

Moa pratar på som aldrig för. Flera nya ord varje dag. Ibland varje timme känns det som. Utan att vi behöver göra ett dyft. Coolt det är - att det liksom fungerar så naturligt. Annat är det med allas vår fantastiska L. Han och vi övar och övar och övar. Sen så övar vi lite till. Och kanske har vi sådan tur att övning ger färdighet? Och enträgen vinner?

Kommentarer
Postat av: Cilla

Oj så härligt, häftigt...och helt underbart!!!! Att få höre de första orden...

Då har ni ett himla babbel hemma nu.... ;-)



Ha det så gott!!

Kram

Cilla

2011-09-27 @ 06:57:13
URL: http://smith-magenissyndrom.blogspot.com
Postat av: Carolina

Vilken fantastisk mamma du är, på alla sätt och vis. Och tack för att du kikar in hos oss och skriver så fint och snällt, peppande och stöttande...



Kram från oss

2011-09-27 @ 18:06:23
URL: http://blogg.mama.nu/noelvaldeoss

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0