Äntligen! Äntligen har lilla L börjat fatta det där med gåstol. Det är stort! Han är så duktig! Tösabiten M har sprungit runt som en virvelvind i sin gåstol i snart 2 månader. Hon springer på riktigt med fötterna, höger, vänster, höger, vänster. L har stått i stolen tidigare. Rakt upp och ner. Och när han börjat bli lite trött så har han tippat framåt eller bakåt. Men som sagt. Han har stått still på fläcken.

Men så häromdagen började han flytta på sig. Ner med båda fötterna i backen och så lixom hoppar han bakåt. Han hoppar baklänges i sin stol. Och han skrattar och är jätteglad! Han ser så glad och stolt ut. Precis som mamman sin. Idag röjde Snofsan och Luddet runt rejält i vardagsrummet. De sprang in i varandra. Fram och tillbaks. Ludde backade in i trappan och väggarna och i gud vet vad. Det var precis som radiobilarna på tivoli!

I vilket fall som helst, mitt i allt ståhej blev det tyst i vardagsrummet. De hade kört runt, runt, runt och sen så helt plötsligt tyst. De satt fast. Det hade blivit trafikstockning...