Idag är glaset halvfullt!

Idag är jag tacksam. Så innerligt tacksam för allt Ludvig faktiskt lärt sig. För allt han kan.

 

Ofta ofta hamnar mitt fokus på allt han inte kan. Allt som saknas Ludvig. Det är en sorg att inte bara kunna känna lycka över alla hans färdigheter utan snarare se molnen på himlen och hindren på vägen. Det är något jag försöker att jobba med. Och så – i morse läste jag en mammas euforiska meddelande om att hennes son sagt ”mamma” och det fick mig att faktiskt inse allt som Ludvig faktiskt kan!

 

Han kan sitta.

Han kan ställa sig upp.

Han kan gå.

Han kan springa.

Han kan klättra.

Han kan äta.

Han kan säga mamma.

Han kan säga pappa.

Han kan le och skratta.

Han kan dansa.

Han kan kramas.

Han kan pussas.

Han kan bli arg.

Han kan bli ledsen.

Han kan teckna massor med ord.

Han kan bygga klossar.

Han börjar mer och mer försöka härma vad vi säger när vi pratar.

Han kan busa.

Han kan så fantastiskt mycket och är så duktig!

 

Det påminner mig om vad vår BVC-sköterska sa senast vi var där, jag tror det var på 18-månaderskontrollen. Moa klarade alla saker som skulle göras med bravur, och efter att även Ludvig klarat många av sakerna tittade BVC-sköterskan på mig, uppriktigt, ända in i själen på mig och sa: ”Så här bra trodde jag aldrig att det skulle gå. Första gången jag såg honom mådde han inte bra, och den jobba resan ni varit igenom, jag trodde inte att han skulle klara sig så här bra”.

 


Kommentarer
Postat av: Kungen & Majkis

Heja halvfulla glas :-)! Och heja Ludvig :-)!

2012-05-30 @ 22:48:57
URL: http://kungenomajkis.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0