Dagen började på sämsta möjliga sätt skulle jag vilja påstå. Maken kommer in och väcker mig och visar sin klocka, klockan är 6.55. Problemet? Vi har läkarbesök hos kardiologen kl. 8.00. Vi bor i södra delarna av Stockholm och måste ta oss in till Södersjukhuset på 1 timme. Problemet? Ludvig ligger och sover. Och han måste inhaleras (viktigt viktigt!), smörjas in (hoppades över), bytas om på, strechas (hoppades över), äta frukost (togs med), borsta tänderna (hoppades över), få på vinterkläderna. Själv skulle jag byta om, skotta fram bilen, hämta vagnen osv.

Panik.

I vanlig fall åker vi en timme innan besöket. Nu var vi färdiginhalerade och påklädda och framskottade vid kvart över 7. Rekord! Inne vid Södersjukhuset vid 7.40. Rekord! Ludde insåg att det inte var läge att protestera allt för mycket och trafiken flöt på. Ibland har man turen på sin sida! :)

Väl på plats träffade vi kardiologen som gjorde ett ultraljud på Luddes hjärta. Hon konstaterade att han hade två missbildningar/fel. En aortaklaff som har två "flikar" istället för 3. Och ett läckage mellan vänster förmak och vänster kammare.

Jag blev lite ledsen för jag trodde att han bara hade en missbildning, den där med flikarna. Hon konstaterade att han inte påverkades av sina fel idag men att man behövde hålla koll på det här hela hans liv. Hans hjärtfel kan innebära problem för honom när hanldre.

Den information vi fick när han var en liten liten skrutt var att så länge hans två klaffar slöt tätt och inte innebar någon läckage så var allt bra. Jobbigt att höra att så inte är fallet längre, även om det just nu inte är någon fara på taket. Inga stora fel. Men ändå fel.

Det här blev ännu en sak att liksom mentalt hålla kolla på och ta in. Dagens läkarbesöket kom till på så sätt att jag kom ihåg att när de tittade på hans hjärta för länge länge sedan sa de att han skulle få en kallelse när han var två år gammal vilket vi ju faktiskt inte fått. Då pratade jag med neurologen som ordnade med dagens besök. Och dagens besök var ju jätteviktigt!! Och vi hade inte blivit kallade om VI inte påpekat att vi borde träffa en hjärtläkare.

Skrämmande!

Note to self: Kom ihåg att höra av dig till kardiologen när L är fem är gammal om vi inte fått någon kallelse. Bara två och ett halvt år kvar...